Less

Nu är jag less. Fruktansvärt less. Jag är less på att inte kunna dricka något utan att det ska komma upp i näsan, inte kunna svälja ordentligt, inte kunna sova normalt, inte kunna prata vanligt, inte kunna gapa utan att det för ont, inte kunna skratta för att det gör ont, inte kunna träna, inte ha samma energi som förut... Jag är less. 
Nu vill jag bara att den här skiten ska försvinna. I över en månad har jag varit sjuk nu, förtjänar att vara lite deprimerad. Jag skulle kunna ge min vänstra hand för att få spela en hel träning fullt ut. Dock vet jag inte hur det skulle gå med tanke på att jag aldrig varit så otränad som jag är just nu.
Men huvudsaken nu är att det gå över innan 1 mars då jag landar i USA.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0